you lack the things to which I relate.

att man envisas med att slösa sin kärlek.
försöker ge den till människor som inte intresserar sig. inte vill ha den. inte förtjänar den. ber att de ska se en. vilja en. ta och ha en. välja. älska. eller iallafall ta i en. på.
och man ger sig inte.
det finns ingen gräns för hur långt man kan vilja. hur långt det kan verka värt att gå. för det enda lilla, att bli älskad. hur lönlöst det än är, hur utsiktslöst, önskedrömt.
man har gjort det innan och sen är man där igen och knackar på dörrar som aldrig borde öppnas, som ingen vart leder.
ger och ger och får ingenting tillbaks.
sedan rycker man sig kanske i kragen eller så dränker man den, oälskad, på tiotusen billiga sätt.
det finns så många saker som inte är bra. inte bara socker och transfetter.
och så många ursäkter. orsaker.
mitt hjärta är oändligt, blödande som ett sår, jag vill inte att ni ska fara illa.
leva era liv i bomull, ja. gör det!
satt på tåget till köpenhamn igår och tänkte på det. medans det snöade som besatt utanför. på en minut var allt vitt. och jag vet inte vilka förorterna till min egen stad är. som det kan gå.
det mest imponerande med mässan var montrarna och när en smal modelltjej delade ut flyers i bara underkläderna och jag tänkte med ett hugg i hjärtat, att en gång såg JAG ut så.
sedan gick jag till agent provocateur och boken jag läser nu utspelas i köpenhamn och jag tycker synd om benjamin gronelv, för att han gör sig så omöjlig. för att han har de rätta orden på tungan men aldrig säger dem. för att han är känslig och dum.
på agent p. plockade jag på mig en miljard par men blev inte bjuden på rosa champagne och sedan slussades jag ut i kylan med min påse i handen åtskilligt fattigare fast nöjd?
inte alltid är livet en lek och jag slungas fram och tillbaks mellan insikterna. än det ena, än det andra.