I never once heard you say I need you. I don't need you.

allting är bakvänt.
tänker och tänker och känner och tror mig känna tycka veta.
men är inte ens säkert vem det är som tycker vad.
vad det är jag tror mig veta. vad jag ligger och känner efter om för sent pa nätterna och ilska och kanske besvikelse och sedan nagot ännu värre och det finns ingen ände, inget slut när det väl börjat.
tänka pa straff och göra illa.
jag vill inte att livet ska stanna, men ända, maste du väl första, att jag har lämnat dig. för att flytta till romantikens och ljusens stad. att lite sorg skulle vara klädsamt, längtan.
för saknad är passivt och det är längta du borde säga att du gör, och jag har för mycket tid och för stort avstand och ord är allt som finns. sa mycket viktigare att de blir rätt. right?!
sa vems längtan är det. olängtan.
och jag ligger i min säng och det kryper runt mig, och det är inte ens elakhet, det är ondska.
jag vill sla in kilar, sma sa de inte märks. och sa blir det värre och värre och sedan är allt slut och för sent.
vill smyga hintar och smolka lycka, smutsa den med fula antydningar och jag skulle sa lätt bli nicole i eyes wide shut och du ska inte tro att du vet vart du har mig, och det kommer inga svartsjuka sms eller ens transjuka berusade men det kanske borde.
och jag har sirap i ansiktet och är giftig inombords och det finns en längtan efter att sätta dig pa plats, och jag vet inte vad som är fel.
om det är ett fel i mitt huvud eller om det är geografiskt.
om det är i hjärtat och själen och kroppen jag är sjuk.
om det är sjukt att bli arg. att vara besviken. det känns sjukt att hoppats pa svartsjuka. vilja provocera.
att bli kall och sedan varm och klä mig och tänka om du sag mig nu.
tycka att jag skrivit tydligt överallt burit mina jävla förhoppningar utanpa och sedan fa ingenting tillbaks och sa knyter man ihop och tänker inte du pa mig, sa tänker inte jag pa dig.
punkt.



15.49
ja, alltsa, jag trodde ju inte pa det själv. punkt, vadda?
men det här är sa frustrerande att jag maste ga ut och aldrig komma tillbaks.
maste ga till champs elysée och bara, hej EN biljett till zodiac tack.
men skit i det, jag älskar ingenting, inte ens julafton. absolut hatar telefoner, kontakt, datorer, brevduvor, röksignaler, telepati, (dig dig dig. mig mig mig.)
och hur det gick till, att jag blev hysterisk och tappade förstandet och i fantasin kastar saker i ditt ansikte, är säkert en lang historia.