I got love for you if you're born in the eighties.

appropå ingmar.
det är så tråkigt när man bestämmer sig i förväg.
lätt hänt, men otroligt begränsande. förminskande.
varför vill man ruta in sitt liv, upplevelser, intryck?
göra en liten värld mindre, förhindra att man kan kanske stöter på någonting någonstans som betyder något. som slår an en sträng. som känns viktigt. eller roligt. eller vadsomhelst.
säga att nej, jag gillar inte finkultur, jag har aldrig sett någonting av bergman.
jag hatar att läsa.
avocado smakar äckligt.
eller, visst, chicklit är fördummande, precis som tv och skvallertidningar.
dra breda regler och se rakt fram i livet. missa saker.
chicklit är visserligen dåligt som fan, men det kan vara roligt ändå. en ganska viktig poäng.
bergman är också stundtals otroligt rolig. fanny och alexander är ett strålande exempel och kanske det mest livsbejakande stycke film som producerats i sverige.
varför skulle man vilja säga nej tack till det bara för att man bestämt sig för tusen år sedan att nej, finkultur, inget för mig.
fortsätta att rata grönsaker för att, varför? det är så gott med pommes?
ärligt talat, skärp er.
och nu predikar jag igen, vad är mitt problem, men är det lönt att leva och göra det minsta av det?
är det intelligent att få åttio korta år och göra sitt allra bästa för att fylla dem med så lite som möjligt.
inte utnyttja potentialen som bara väntar.
bredda sig.
bli förundrad och förvånad och ibland besviken.
människor är dumma i huvudet och det gör mig ledsen ibland. för dig och för mig.