so young, so sweet, so surprised.

känner mig lite gammal.
igår var jag och mitt entourage på pildammsteatern och såg tinariwen. (hatar namnet tina. jämte alla prettofjant namn som cassandra och angelica och törnrosa måste tina vara det mest värdelösa man kan döpa någon till. den kvinnliga motsvarigheten till conny och alla andra y-namn. en säker biljett till närmsta fängelse. hejdå!)
iallafall, det var ganska roligt, fint väder, flummiga kläder, och stela dansande svenskar.
jag hoppas att de dansade till låtarna som handlade om att det var torka och att ingen hade vatten och mat.
sen gick vi hem, detourade genom parken, där med alla björkarna och den lilla monet bron. en monet bro gjord av järn, visserligen, men så nära det blir i malmö ändå.
när vi kom hem var det meningen att vi skulle se strangers on a train. jag somnade klockan tio.
sådant är alltid lite beklämmande tycker jag.
visst, man sov dåligt natten innan och så vidare yada yada, men, somna klockan tio och du kommer vakna femton år äldre.
tjugo om du sträcker på dig och mummlar något om, åhh så skönt att få sova ut.
det gjorde inte jag. jag vaknade svettandes floder mitt i natten för att jag drömde att jag hade en stalker. som tog foton av mig. och skickade till mig. det var hemskt. spillde några tysta, omskakade, inte rörda, tårar och låg vaken en evighet.
dessutom orkade jag inte ta bort min mascara heller, trashigt. vaknade med sorgliga pandaringar. för att gå ner till tvättstugan och tvätta....sju, sju! maskiner. det är rekord. nu är allting rent. allting luktar gott.