you get misstaken for strangers by your own friends.

jag har skickat brevet till min pojkvän nu.
känner det sådär som när man släpper det och bara, i exakt samma sekund som det glider mellan fingrarna ner i brevlådespringan "neeeeej".
lekte med tanken att gå in på postkontoret och kräva brevet tillbaks.
fast jag vet inte riktigt varför.
det är ett bra brev.
ändå kommer jag gå och vara illamående tills på onsdag.
jag vill inte att han ska ta det på fel sätt?
självklart är det det, men vaddå då?
vilket sätt skulle det vara?
"ursäkta mig, men när jag kommer hem igen vill jag ha sex hela tiden."
buhu!!
tror inte det va?
(men ändå!)
(tänk om jag var less neurotisk. mer...oneurotisk. ahh. mer callie, mindre meredith. gud, tänk om jag var callie. tanken svindlar.)
idag blir det....tadah, ungskyckling till middag!