yeah, from my window to yours.

idag har ett underverk skett och solen, jag kan inte nog poängtera solen, har krupit fram fran vart den nu gömt sig.
det innebär tusentals olika fab saker.
colette, apc, la perle, come on eileen? wh smith?
vin, bruna ben, klänning. ni vet the drill.
väljer ocksa att sätta ett samband mellan sol idag och sol hela helgen.
och det badar ju gott. för picknicks, vin i parker, romantiska strolls längs seine etc etc.
ahh.

10.10
okej. kanske inte bara ben da.

I know no matter what you say there are some debts you never pay.

pa min lokala simhall lämnar man in sina grejer till ansvarig i kapprummet, i en liten lada.
idag väntade jag pa charlotte och fram kommer en man. vaggandes. han ser ut som kingpin i batman. sa jävla gigantisk. man skulle kunna sy ett täcke av hans badbyxor (om det inte hade varit sa icky). han lämnar in sin gummiring och far sin lada. överst ligger hans fallskärmsstora vita kalsonger hopvikta. vita fläckiga kalsonger.
kräktes artonhundra ganger i munnen. ska man behöva se sadant? skäms du inte att exponera sin smutsiga byk för oskyldiga by standers?
glöm att jag nagonsin kommer sätta min fot i det där vattnet igen!
dessutom har de en skylt som lyder "par mesures d'hygiene il est interdit de se raser ou de s'epiler dans l'etablissement."
vem rakar sig i badhallen?
vilket slags äckel raserar frivilligt lögnen om sig själv som naturligt babylen för att sta och raka sig offentligt?
sprida sitt snuskiga har omkring sig?
förhoppningsvis har det här aldrig varit ett problem, utan fungerar i ett förebyggande syfte. tänk inte ens tanken, dirty motherfucker.

as far as I can tell I'm being dragged from here to hell.

jaha.
jag älskar när tiden gar baklänges, när man vaknar och typ yess. torsdag. när det i själva verket är onsdag och sa dödstrist att det enda man kan göra är att (äta) vänta.
tro att man kan vinna.
sa har det varit sedan söndags. typ inte lämnat lägenheten.
och sen kommer det som en chock att man blir fet?
omg, choklad+stillasittande leverne=fatass?
jag trodde ju att det bara var mcdonalds som gjorde dig tjock?
kanske värst sinnesslöheten.
jag har ju gatt beyond den punkt da jag ens vill ga ut längre.
bara ligga och trycka bakom dörren och bita yttervärlden i fingrarna om den kommer för nära.
som svift. skomakarens folkilskna hund.
speaking of, en familj jag vet hade en ganska beskyddande hund och en dag när de kom hem lag en avbiten hand och stora mängder blod pa hallgolvet. surprise.

18.41
de avlivade hunden efter det. surprise.

you just keep going to the bathroom always say you'll be right back.

minns förra julen da jag vägde fyrtiatta kilo och det var sa länge sedan.
att jag inte kommer ihag skillnaden.
men vet iallafall att det inte är poängen.
nu känner jag min kropp.
när jag gar. som om den studsade runt mig. gör den det? jag är inte objektiv och det känns ju faktiskt som det. vad man vet är en helt annan sak. irrelevant. heter det.
i nyporna.
och ingenting kan verka viktigare.
allt borde.
och aldrig är man sa tvungen att äta sig full av socker som när man tänker att man inte ska. känner med händerna och säger till sig själv att man inte vill. att jag är sjukt trött pa sött. att ingen faktiskt vill äta en 200g pase gelégodis. pa en gang.
och sen ga ga ga och angra och imorgon är en ny bättre dag full av sallad.
eller vad fan som helst.
och det är sa jävla töntigt, de flesta har vid tjugoett vuxit ur sadana här issues, speciellt om man aldrig riktigt handlat pa ingivelserna. bara lekt tanken.
men jag däremot, jag vägrar ge mig.
som om jag bara förberett mig för den stora dagen, som om det bara är en tidsfraga innan.
och har inte ens den goda smaken att helhjärtat inte vilja.
vilket far mig att undra om jag fastnat i nagot slags pubertalt idiotmönster.
om jag är en idiot?

21.35
haha.
som om jag nagonsin tvivlat.
totalt cp.
men det blir bra, sen efterat kan jag publicera ett brev här där jag förklarar att jag hit rock bottom men inte försöker spela offer.
att jag hädanefter ska ta en dag i taget. vara tacksam för vad jag har.
efter gatt igenom festa utan trosor och krasha bilen fasen. det blir roligast. saklart. rehab verkar skittrist. bara gudtjafs överallt. som om han nagonsin lyft fingret för nagon. möjligtvis at.

les amants de pont neuf.

onsdag.
torsdag.
bingo.

we love monsters.

varje morgon ser jag thomas och charlotte pa les zinzin's de l'espace.
ingenting konstigt med det.
förutom att iggy pop gjort soundtracket.
dagens fraga: vem har tyckt att iggy är förenlig med ett tecknat barnprogram?

just like the bad news you accept.

varje dag blir parishimmeln blyertsgra.
exakt som pa mammas (georg oddner?) foto. den beiga kalkstenen mot den lilagrasvarta bakgrunden och jag undrar om det är sahär det är. jämt? om fotot berättar mycket mer än vad jag tidigare reflekterat över.
nu har jag en hel uppsättning egna stormkort och hann precis innanför dörren innan det började. igen. lite tjatigt.

18.00
har hittat en pase polly. smaka?

baby baby you're really the best.

kändisar jag har sett i paris -
* mats sundin m. blond hockeyflickvänstyp. (att vara hockeyfru är en miljard ganger värre än att vara fotbollsfru. jag far utslag bara jag tänker tanken. uhh. -säg det igen! -hockeyfru, hockeyfru! -uhhh.) pa colette. han tittade pa en dyr klocka och blonda hockeyflickvänstypen (iklädd vitt linne, självfallet. ingen hockeyflickvänstyp skulle bli caught dead utan vitt linne. halla.) beundrade den/honom bredvid.
*gaykillen i den franska serien som gar pa lördagar pa tvaan.
och det är allt.
nej, en eventuellt brasiliansk, modell som jag inte kommer ihag vad hon heter ocksa. i marais. hon skulle pa casting.
ganska oglammigt. alla tuffa bor ju här. sofia coppola. marc jacobs. etc. karl lagerfeld.
jag trodde jag sag kungen ocksa. fast det var inte han. damn it.

13.32
angande marc sa är det omöjligt att smälta transformationen.
ska nu alla fa en chans eftersom det uppenbarligen kan gömma sig en sexuell uppenbarelse bakom vilken sunkig fasad somhelst?

children wake up, hold your mistakes up.

vaknar inatt av att det regnar. vaknar imorse av att det regnar.
tänker, det börjar likna kinesisk vattentortyr.
drippdroppandet blir högre och högre och jag blir mer och mer klaustrofobiskt instängd. vart är man ifred fran ljud?
vart kan man protestera, diskutera, förhandla?
kanske en kompromiss?
regn pa natten, sol pa dagen?
kommer oöjligt kunna halla mig lugn vid förhandlingsbordet, tappa allt talamod, du beter dig som ett barn vädret, vad är dealen? och sen aterstar bara skrik och hot.
vill inte ha katt heller längre.
dels är jag ju allergisk, halla, hur tänker jag? framförallt är de sa jävla needy. bara kladdar av sitt äckliga har pa mina ben och det försvinner aldrig, mjau mjau mjauuuu far jag komma in pa ditt rum? nej! jo! nejjj! men jag kommer ända ligga här och veva med min tass under dörrspringan och sprida mina hudavlagringar sa du nyser, vad ska du göra at det?
ja. vad? det tar liksom slut där. har ingenting att sätta imot. bara resignera. kasta in handduken.
sen kommer man ut och den bara försöker ga under fötterna och suck och stön, halla, om jag trampar pa dig gar du av pa mitten fattar du väl? lämna mig ifred nu. men man vädjar för döva öron.
jag blir tokig.
nu: städa.
igar sag jag emanuelle tva. jag vet inte vad jag hade hoppats pa, men inget av det infriades iallafall. fast det är roligt att alla kanaler i mörkrets skydd sänder erotik. stämningsfull myssex.

show you love and respect.

"I got you so wet, it's like a rainforest
Like Jurassic Park, except I'm your sexosaurus, babe.'' r. kelly

ewwwww!
mmmm, ser det framför mig, kissar pa en trettonaring och skyller det pa vädret, henne och dino, nej, sexosaurier.
ey baby. känner du hur det strilar sensuellt över ansiktet?
ska vi leka regnskog igen?
finns förövrigt en kanal som sänder "watersports" dygnet runt här. men lat oss inte gräva djupare i det.
det värsta är att jag kommer ha bade the visual och dialogen i mitt huvud hela kvällen.
yess.
och mail?
ehh, nej. varför ska man svara pa mail när det viktiga är att man far dem. ända.

no time for joking.

jag har ett spar en växel och nu är det say it right för alla pengar och det är inte bara timbalands huvudrörelser och det fantastiska sätt han höjer ögonbrynen pa. det är you don't mean nothing at all to me. det är mcdreamy och tony leung och det är hjärtan som ingen vill ha och det är att springa in i olycka och älska den helhjärtat och jag är sa förstörd och det pirrar i magen och you could mean everything to me. fast det inte är och blir och jag vill i hemlighet alltid vara olycklig. alltid längta fel och vilja daligt.
växa upp och förlora allt man ville ha och sen knulla utan preferenser förvrida alla huvuden, alla blir ju kära i den som absolut inte vill veta av en.
det är ocksa sa okänsligt och själviskt att tycka att det är mer romantiskt (spännande!) med brustna hjärtan istället för hela varma lyckliga.
att förtvivlan och broken heartedness haller längre. aldrig tar slut. ett evigt avtryck.
kanske en kreativ vinkel ocksa, som att vara drogromantisk, ingen wong kar wai utan despair och förhardnad, ingen goethe utan werther.
inte ens grey's anatomy.
ahh, visa mig ett stelt ansikte och nagra meningslösa ligg och kanske lite dramatisk cigarettrök och jag kan inte sta pa mina ben. igar försökte jag fa in porrkanalerna, men det gick inte. appropa heart ache och snyggt foto da alltsa.



22.42
alltsa. jag avgudar daniel. men om han sa att han inte ville ha mig längre skulle jag bli tokig av atra. eller, nu är jag det jämt men annars. det kan göra mig trött. varför är man bara inte mer normal. enklare. kanske handlar det om att inte ta för givet ocksa. slutar tramsa. slutar jiddra, börjar trolla. ha.
kanske vissa faktiskt inte vill vara kära. bara trana och fana och dö en gang i timmen. tycka synd. trösta sig. den ultimata egotrippen. gud, sa fult och cyniskt. välja omöjligt och sedan vältra sig i självömkan för att det, oops, inte funkade. casha in mercy fucks pa den där iskalla typen som krossade ditt hjärta. buhu.
det vill inte jag. jag vill bara se allt rosa och känna jorden snurra.

all the time in the world.

ahhh.
regn.
det är sa uppfriskande.
jag hoppas det aldrig slutar.
jag vill ha waterworld och apokalypsen samtidigt. eld och vatten i ett upphetsande, utmanande samspel. hur de ska slass mot varandra för sin överlevnad. medans vi bara kryper ihop under deras överhöghet och hoppas pa det bästa.
funderar pa om man hellre drunknar eller brinner upp.
igar sag jag dexter. det är nagot jag ska fortsätta med. fast dalig casting att ge en roll till nagon som är sa jävla lik keith, varje gang hans ansikte var i bild var det det enda jag kunde tänka pa. och timbaland. jämt. jag är verkligen en sucker för minspel. ahhh.
idag har jag olika tapeter pa agendan. kanske pirates, popcorn och en promenad till champs elysée skulle totalt make my day. en café crème pa la perle?
fjortonfyrtio liksom, inte brattom fatta viktiga beslut.
ta mina sma tygskor och ga ut i översvämningen. bli blöt och kall och promenerad. mmm?

18.00
det är ocksa en sa fine line mellan att tycka att det vore pa sin plats med ett mail och vara needy.
det slutar heller aldrig regna.

19.35
sa har det slutat. fragan är om man maste ga utomhus?
ibland far jag san angest över om jag borde. ga utomhus tillexempel. och kan inte avgöra om det är viktigare än att göra som man känner för.
sa himla ynkligt.
och om det regnar liknande nästa helg kommer jag vara tvungen att ställa nagon till svars.
varför gör du sahär? skärp dig för fan.

you should know this place is holy, do you really want to go?

jag far ju aldrig nog.
i vissa länder börjar veckan da du kommer idag.



ännu steamier.

you either got it or you don't.

timbaland är sa söt i say it right.



23.51
sa söt att jag bara vill skratta.
ibland reagerar jag som en missanpassad människa.

welcome to the show tonight, you're gonna have fun in a major way.

jag promenerar härmed i högklackat jämt. man känner hur benmusklarna jublar, och kort därefter grater av ansträngning och vill dö och det maste ju equal snygga spiror.
det är sa mycket att tänka pa med det där. looks. inte lämna nagot at slumpen.
det regnar inte idag, men solen skiner inte heller.
ingen picknick i luxembourgparken alltsa.
kanske ska jag däremot köpa ost och bara äta och äta...
tills ikväll, da jag ska dansa bort den.
igar gick jag hem, fran marais till nionde. by foot. halv fem pa natten. och det kändes sa himla mycket mindre läskigt än vad samma promenad hade gjort i malmö. vilket är bade vansinnigt och inte sa konstigt.
au revoir.

18.53
gud. trodde jag slarvat bort katten men sen hittade jag honom igen.

21.54
ah. stod och blundade, minding my business i duschen när jag tror mig känna ett finger pa överarmen. i den tomma lägenheten. skrek rätt ut i dödsangest innan jag insag att det maste varit en missriktad vattenstrale eller nat. creepy.

we need cake to suck up the booze.

mujeres al borde de un ataque de nervios

mm.
idag har jag suttit och läst i solen utanför ett sjukhus i tva och en halv timme.
gratit i ett omklädningsrum pa mango för att jag är sa ful och tjock.
köpt en flaska gin och tänkt att yes. kanske jag aldrig mer vaknar.
sen gratit mer.
och skämts för det.
man grater inte ostraffat pa allmänna platser, faktiskt.
men jag är för fan vuxen (hahah) och gör väl som jag vill. grater floder om jag känner för det (ja tack.)
och fanfanfan ocksa att hetsätning faller sig naturligare för mig än anorexia, ju mer jag tänker pa att jag borde sluta äta fyrahundra chokladkex om dagen, desto längre ner trycks min botten. det här har aldrig varit ett problem innan, vad är det som händer? jag känner mig sjâlv svälla as I write och det finns ingenting att göra. inte ens hetspromenera sig fram längs boulevard haussmann hjälper egentligen.
varför är det sahär? och massa andra varför; stormar det? grater jag?
det är oändligt till nästa fredag och nu är det som jag inte star ut.
som att jag skriker efter dig. hela kroppen vralar.
fast jag har ju gin och tonics och om det inte är idag jag borde flyta ut över ett golv och sedan bli liggandes vet jag inte när annars.
längtar sa mycket efter dig.

20.51
mm. gin och tonic.
det har slutat regna, och jag har slutat grata och det viktigaste som kommer efter regn är ju faktiskt uppehall.

21.23
hade ju förövrigt lite hoppats pa ett passande response.
fast eftersom det är dags att typ klä sig nu hinner jag inte tänka pa det.

dessin moi un mouton.

idag kom jag ut fran marc jacobs med tre pasar.
det gör ont i magen när jag tänker pa pengar och inatt drömde jag om kontoutdrag.
fast sluta, nej tack, tror inte det va.

a tourist in my bed.

gud vad dum jag känner mig ibland. löjlig.
men strunt i det, för jag är lycklig ocksa.
om tio dagar är det fredag, och da är du med mig. i paris. i mig.

I never once heard you say I need you. I don't need you.

allting är bakvänt.
tänker och tänker och känner och tror mig känna tycka veta.
men är inte ens säkert vem det är som tycker vad.
vad det är jag tror mig veta. vad jag ligger och känner efter om för sent pa nätterna och ilska och kanske besvikelse och sedan nagot ännu värre och det finns ingen ände, inget slut när det väl börjat.
tänka pa straff och göra illa.
jag vill inte att livet ska stanna, men ända, maste du väl första, att jag har lämnat dig. för att flytta till romantikens och ljusens stad. att lite sorg skulle vara klädsamt, längtan.
för saknad är passivt och det är längta du borde säga att du gör, och jag har för mycket tid och för stort avstand och ord är allt som finns. sa mycket viktigare att de blir rätt. right?!
sa vems längtan är det. olängtan.
och jag ligger i min säng och det kryper runt mig, och det är inte ens elakhet, det är ondska.
jag vill sla in kilar, sma sa de inte märks. och sa blir det värre och värre och sedan är allt slut och för sent.
vill smyga hintar och smolka lycka, smutsa den med fula antydningar och jag skulle sa lätt bli nicole i eyes wide shut och du ska inte tro att du vet vart du har mig, och det kommer inga svartsjuka sms eller ens transjuka berusade men det kanske borde.
och jag har sirap i ansiktet och är giftig inombords och det finns en längtan efter att sätta dig pa plats, och jag vet inte vad som är fel.
om det är ett fel i mitt huvud eller om det är geografiskt.
om det är i hjärtat och själen och kroppen jag är sjuk.
om det är sjukt att bli arg. att vara besviken. det känns sjukt att hoppats pa svartsjuka. vilja provocera.
att bli kall och sedan varm och klä mig och tänka om du sag mig nu.
tycka att jag skrivit tydligt överallt burit mina jävla förhoppningar utanpa och sedan fa ingenting tillbaks och sa knyter man ihop och tänker inte du pa mig, sa tänker inte jag pa dig.
punkt.



15.49
ja, alltsa, jag trodde ju inte pa det själv. punkt, vadda?
men det här är sa frustrerande att jag maste ga ut och aldrig komma tillbaks.
maste ga till champs elysée och bara, hej EN biljett till zodiac tack.
men skit i det, jag älskar ingenting, inte ens julafton. absolut hatar telefoner, kontakt, datorer, brevduvor, röksignaler, telepati, (dig dig dig. mig mig mig.)
och hur det gick till, att jag blev hysterisk och tappade förstandet och i fantasin kastar saker i ditt ansikte, är säkert en lang historia.

I'm still not sure if there's some better place I should be heading towards.

och vad det skulle vara. om. isafall.
jag är för gammal för att vara inneboende och ta hand om barn.
jag är bara tjugoett.
ett ar äldre än lindsay lohan, inte för att det hör hit, men fortfarande.
för ung för att känna sadan angest över hur gammal jag hunnit bli.
och skuldkänslorna hopar sig och imorgon ska jag bli bättre och göra mer, allt. men precis som när man har för manga läxor slutar det med ingenting gjort. igen.
dagarna flyter bara undan och sen är de inte mer.
allt det här med att växa och ta ansvar och ta. ta. inte fa.
jag gör bara utflykter in i vuxenvärlden.
resten av tiden har jag ingen aning om vart jag befinner mig.
jaha.
och sa är det lördag och det finns ingenstans att dra sig för att slicka saren (vilka sar?) bara att sta ut med sig själv och jag angrar ibland allt jag gjort och allt jag är och vill gärna ge vadsomhelst för att byta mig mot nagon annan. tack. bara den nagon andra inte är tjock och ful och äcklig. men gärna dum. gärna sa dum att det inte finns nagon potential att uppfylla. gärna sa dum att man slipper fatta vad som händer. sa man blir medicinerad. eller nat.
ahhh.
självhat och självömkan i en vidrig blandning.
tack och hej.

baby I'm comfortable, why aren't you?

HaHaHa.
jag kommer aldrig kunna avgöra om det är linsernas eller mitt fel att jag ser ut som en flodhäst.
hjälp mig!
idag har jag författat ett mycket vatt brev som jag skyller pa rosé och bara delvis pa min liderliga läggning. tänkte ut brevet igar, när jag skulle somna och det tog mycket lang tid.
snart ska jag förhoppningsvis ga ut och ser mycket riktigt väldigt kattig ut.
arrivifuckingderci.

the one you want the most will be the one that you defy.

jag gör saker jag inte känner igen.
det är inte meningen.
tänker elakt, later arg, utan att mena det. utan att tro pa det, det bara blir, kommer ut fel. smyger upp, överraskar, jag vill inte lata sa hard, inte vara sa typisk.
jaha. sa vad har DU gjort da? vad har du GJORT?
varför har du inte?
det finns inga direkta rätt, men det känns som om du med flit gör allting fel.
det är sa märkligt.
försvinner och kommer tillbaks, jag känner hur jag blir yngre, dummare. att borde veta bättre, vet bättre.
idag promenerar jag promenad plantée, lunchar kanske pa la perle, eller le café. säkert regnar det. kanske sedan bio, jaketherapy som start pa min retailhappiness session imorgon. agent p pa printemps sedan MJ igen, presenter att köpa, parfym att prova.
kanske träffar jag maja och ida pa kvällen. kanske är jag kattig, dansar.

11.45
när jag loggar in pa min hotmail nuförtiden tänker jag inte heller hotmail som hett/varm mail utan hot som threat. treathmail. hotpost.
det har definitivt nagonting med saken att göra.
igar hörde charlotte fel när jag sa torbjörn och trodde jag sa horbjörn, undrade om man kunde heta sa. dog tva ganger av aterhallen skratt. kids say the darndest things.
do you wanna drink some alcohol?

is it all over my face?

you put them babies to waste.
nu regnar det. nämen!
jag känner mig lurad och snuvad och berövad pa konfekten, salt allt och tappat pengarna. sommaren? vart är du?
men jag har köpt en marc t-shirt och det är väl ett slags plaster.
funderar pa att köpa upp alla mina pengar och sedan lägga in mig pa shoppingrehab. som föräldrarna far betala. ka-ching. (jesus vad underbart det skulle vara. eller inte?)
prata om min barndom och oron som tvingar mig att spendera, konsumera. att det känns som om jag inte finns annars och rösterna blir sa arga om jag vagar mig pa att lata bli.
funderar ocksa pa att börja jobba pa vouge. alla blir smala pa max tre manader. jättesmala. petite. det är väl nagot i luften, inga chokladkex där inte. HA!
plus att man far dyra saker fran fladiga märken. win-win.
det är den femtonde, tid överraskar mig ständigt.
hej da!
ps. glömde, mina apc sandaler kan vara ett av mina bästa köp ever, när jag sätter pa mig dem är det som att banden smeker mina kinkiga fötter och de bara; jaa, jaa. sa gudomligt sköna, jag fattar ingenting. skönare än espadriller, bättre än manolo's och de ska ju vara bättre än sex, säger madonna. och hon vet väl? ds.


19.44
jag blir gnälligare och gnälligare.
pa saker som inte brukar göra mig gnällig.
vill att folk ska säga "ohh vilken god mat du lagat."
"vad jag saknar dig sa mycket att det känns som om jag inte kan sta upp."
"vad snygg du är idag."
det spelar ingen roll alls att det inte är sant, jag älskar när folk ljuger för mig.
inatt drömde jag att mamman var sparlöst försvunnen, kanske kidnappad eller mördad. omväxlande att det inte var august, iallafall.
ohh. jag tror verkligen verkligen att jag behöver shoppingsjälvmedicinera mig. ta en varm lang dusch. (vatten är min bästa vän pa fler än ett sätt.) och dricka. mm. dricka! gott! kul! fest! spy! däcka! spy! spy! vakna! vilja dö! lova aldrig dricka igen! vilja dö! huvudvärk! ma illa! vilja kräkas, inte kunna! försöka, förgäves, sova! ga till simning! pa allvar vilja dö! lova pa hedersord aldrig dricka igen!
det kommer inte hända. det kommer börja regna igen och jag är rädd att jag smälter da. mina handleder har sett sa ömtaliga ut de senaste dagarna. önskar dock att jag köpt de där jävla jeansen och marc parfymen ocksa. men, det är ju som vanligt en dag imorgon ocksa. snopet annars.

why did she do it? was she scared or was she bored?

efter regn there is sunshine.
och mm, despair är ju schysst och sa, selfpity och äta för ätandets skull, äta för att leva, inte leva för att äta, kom ihag?!
vad jag försöker komma till är att det är nu det är da som är dags, och det har jag sagt manga ganger men nu ska jag iallafall ga ut även om det är kallt.
göra sitt bästa i väntan pa bättre tider.
det där om lots of opportunities, make or brake.
gäsp.

18.37
boooring.
och sedan är det mat pa tapeten igen, our work is never over.
regnat i kanske tva timmar, och ursäkta mig för att det gets to mig da!
(lyssnar pa discovery med charlotte. är man ett franskt barn sa är man ju faktiskt ett franskt barn.)

18.58
jag vet inte, igar lag jag och tänkte pa sa konstiga saker. att det kanske är därför allting är sa konstigt nu.
ibland inbillar jag mig att känna vissa saker, for att känna. kännandets skull. som om man är overklig annars. kanske. tar saker jag inte är och gör fiktiva problem till mina egna. hittar pa känslor. tramsar mig. vilket är sadant som bara crazy people gör. sa, enough is enough.
nu ska jag värma rester, MMMMMMM! fyrahundra ar gammal indisk gryta, hello heaven.

who shall I say is calling?

ju mer man reser desto uppenbarare blir det att alla är en variant av samma uppsättning utseenden.
att alla förmodligen ocksa är lika. dana.
att det är samma ord och samma dofter och samma tankar.
att det är fafänga när vi tror att jag är jag och jag är den enda som är jag. vad betyder ett fingeravtryck eller ett eget DNA när det finns mycket snabbare bevis, när ens ansikte avslöjar en, när man tillochmed valt samma slags glasögon som sina okända tvillingar, dubbelgangare.
det är sa tröttsamt, man tror att man är själv, inte i världens ände knappast men maskerad bland miljoner andra människor och sen är alla där ända, och framförallt ser jag tillbaks pa mig själv i fönster och speglar och undrar när det ska bli uthärdligt.
när det är jag ska vara snäll och tycka om mig själv och inte försöka vända mig ryggen, hoppas att det ska ga att komma undan. och jag funderar pa taktikbyte, kanske är det dags att sitta ner och komma överens, quit the hating, bli vänner, halla hand.
det är helt okej att äta pain au chocolat, men är du inte sugen behöver du inte heller.
inga tvang och inga straff, bara njuta och lycka happily ever after. (som om det är det allting kommer ner till, gud, varför är det helt omöjligt att byta spar?)
jag börjar pa allting fran fel ände och det blir ingen ordning pa följderna.
som om jag bara letar efter punkten när nagon, som antagligen borde vara jag, säger stopp och halla där, vad tror du egentligen att du gör. ?
jag är ju vuxen.
men väntar bara ända pa att livet ska trilla ner i mina händer. som ibland är öppna och ibland inte. tjurig som ett barn. vill bli handtagen om, fast inte sa mycket.
ahh, vad jag längtar efter dig.
idag regnar det ocksa, pa ett ungefär, och jag vill bara bara bli brunare än alla andra, omöjligt i det här vädret.

there is no way of knowing, truth with time dissolves.

ibland är det svart att komma ihag vad jag tänker.
om det är att herregudjagälskarparisvillaldrigakahärifran, eller om det är tamiggenasthemochbortfrandenhärsmutsigastadenjagstarinteut. och detärtristattvaraensam,utandig.
äckliga bakverk och smördeg som sprutar genom öronen, salt smakar bättre än choklad och ibland, ibland bir jag bara trött och längtar efter händer och värme och kärlek.
naglarna i ögonen alla âckliga snuskiga förälskade hanglande par som hänger sig fast i varandra och jag blir arg och sedan ledsen. och sedan förundrad över att jag ser det, tänker pa det, arg pa kärlek, bitter?
eller nat.
men har köpt världens finaste klänning.
och snart sa är det ju sedan och allt det där. bara vänta lite. tills tiden krympt undan. lämnat plats.

18.44
okej. jag hade rakat blanda ihop ett par av mina trosor bland servetterna i servett och kökshandduksladan. barnens farmor hittade dem. say no more.

20.18
jamen vad ska en flicka behöva göra för att fa din uppmärksamhet egentligen? som att det inte räckte att jag skickar smatt snuskiga brev, eller som om det bara är da det är roligt. inte sedan när det är söndag och allt är trist och det inte ens vankas sondags-plaster-pa-saren-sex senare. bara stenharda sängar och väckas av crazy frog alarmklocka fran andra sidan väggen.
oh happy day.
(när kommer jag bli sa vuxen att söndag bara är ytterligare en dag?)

22.34
ja, och sen blir allt ungefär bra igen.

pins and needles.

vad som ar offensive med marilyn mansons nya video ar inte blodsexet, att hon suger pa en kniv eller ens att hon ar halften sa gammal som honom.
det ar lolitasolglasogonen.
om jag var nagons tjugo ar yngre alskarinna skulle jag inte vilja beblanda mig med vad som blivit synonymt med gubbsjuka mans vansinniga idé om att flickor, bokstavligen flickor, ens skulle titta tva ganger at deras hall, an mindre forsoka forfora dem.
trots att det ar hela poangen med laten.
det regnar idag igen. jag blir tokig. forhopningsvis reglerar banken min dubbelbetalning. idag ska jag laga nagot gott, stun alla med mina fardigheter. pratade med mamman. mysigt! bakat sandkakor. alskar aupairlivet!

give me the safe word.

sallskap ar overrated.
det regnar.
de tog dubbelt betalt for min lunch pa george pa george.
aandra sidan.
aandra sidan ar det onsdag imorgon.
jag kanske ska ta mig till en fnac, kanske ska kopa den dar interpolbiljetten.
sedan ar det den forsta helgen i juni.
da da allt nasty i mig som ackumulerats ska fa sitt utlopp. upplopp.

22.35
jag tanker att snart, kanske nar jag ar 22 (haha) sa kommer jag vara redo for, och om sanningen ska fram, antagligen tigga om, the heavy stuff.
straffa mig!
efter att jag tankt det tanker jag igen att jag inte har en aning om vem och vad jag ar.
att jag kanske borde gora ett test, kanske kommer jag tappa allt, forvana alla.
under tiden finns bara liderliga drommar jag skulla kunna salja dyrt over telefon.
kanske jag borde ocksa, finns inga daliga pengar. bara daliga flickor.
oh, lord. en vag utan atervando.