..but you gotta get up atleast once more.
när jag var nio fick jag bihålsinflammation och mitt ansikte svällde med oroväckande hastighet upp till storleken av en fotboll.
mina ansiktsdrag försvann helt in i mitt groteska elefantmannen anlete, små grisögon knappt synliga genom all svullnad, näsan i jämnhöjd med kinderna och huden spänd som ett trumskinn.
sedan nästan dog jag eftersom bihålsinflammationen inte ville lägga sig och nära nog blev hjärnhinneinflammation och ingen läkare förstod någonting och alla kom och tittade på mig, läkarstudenter och riktiga och man tog bilder av mig där jag ynkligt låg i min säng med mitt nya aladdinband i min walkman, eftersom jag var ett sådant unikt fall.
tog foton av mig när jag ovetandes kämpade för mitt liv!!!
jag var inlagd skitlänge innan jag blev bättre och tillsist kunde åka hem.
jag tycker så synd om mig själv att jag nästan börjar gråta när jag tänker på det, stackars lilla kim.
inte konstigt att jag inte tycker om att bli fotograferad. med sådana själsliga ärr.
förövrigt vill jag veta mer om "grismördaren" i kanada.
antagligen kommer det en film någon gång, om det nu är så smaskiga omständigheter som det påstås vara.
ewwwwwww.
24.1.07
you swing and you duck and you hit the floor...
14.1.07
fortune favours the brave.
jag läser min födelsedagspresentbok och bilderna och det lockpockande över dem får mina insidor att vända sig i förtjusning.
silkesstrumpor med svarta sömmar, vetskapen om den lilla remsa hud som göms i slutet av det skira silket, utsatt och bart, nästan där fast utom räckhåll, spekulationerna om ett finger skulle våga sig så långt upp och isåfall, när.
känslan av naken hud mot kjoltyget, hur det snuddar och rör vid baksidan av ens lår, hur baksidan av ens lår är exponerat, blottar sig.
silke och tyll och svart och broderier, satäng, karamellfärger, rosetter, band, trosor som knyts på höften det nästintill grova i spetsar, hur de kan riva mot känslig hud och hur uppfriskande det kan kännas. hur full i skratt det kan göra en.
jag blir lycklig av blotta tanken, det söta, det roliga, det lekfulla, spännande, förföriska, lockande, oväntade, överraskande, hemliga, glädjefulla. ochsåvidarevidare.
underkläder är en helt egen värld, som förstås utspelar sig under den övriga.
en helt egen liga och helt egna lagar, syften, användningsområden.
min förtjusning är nästan barnslig, trots att föremålet för den är långt därifrån.
ohh.
man kan ju hänföras av mindre.
stormen tvingade mig att hålla mig inomhus och imorgon, imorgon är det den veckan då zari kommer hem!
jag är så lycklig att jag vill överösa hennes lilla huvud med kyssar. vi får väl se.
suck your lemonpeel dry.
trodde att jag kanske aldrig skulle komma hem.
lämnade den jävla cykeln utanför anna i tanken att den var "säkrare där" istället för utanför kb. skänkte däremot inte en tanke på min personliga säkerhet och att jag blivit överfallen och rånad tre gånger på, just det, vägen mellan anna och kb. köpte en falafel också, utan saltgurka i, heaven knows why, en falafel är ju inte ens en falafel utan de himelska saltgurkorna. mmm. cornichon!
och regnade gjorde det och kallt var det.
och kul.
daniel, han är killen med choklad i, alla gånger!
haha.
nä, det är han inte.
vi bara mindes den gången vi telefonterroriserade en tjej vid namn fatima som i fåfäng förhoppning givit honom sitt nummer nerklottrat på en servett på ufo, och som vi en och en halv månad senare på heleneholms nattbandy ringde så många gånger att hon tillslut hotade med polisen. (den gången skickade också victor ett mms på sin manlighet till mig. han tycker också att jag borde försörja mig som strippa.)
samma skrot och korn.
pure evil.
och jag skickade ett sms av den typen som man kan tro att man bara gör när man är packad, fast det var jag inte. jag tyckte att det kändes rätt.
haha.
(han hade också glömt att det var han som kläckte ryktet om annika som "hon som sväljer". förträngt. vissa saker hör bäst hemma där.)
12.1.07
everybody knows her name at the recreation centre.
ov tre timmar.
jobbade tio.
gick till acnekväll.
blev kär i följande;
minikort ribbad bomullsklänning med tunna axelband och lågt skuren rygg.
svart bomullskavaj med långa slag och stora fickor.
korta shorts med hög paperwaist midja.
SKORNA!
urtvättade ljust gråblå mjuka jeans.
svart lite fyrkantig t-shirt/linne med korta ärmar och lågt skuren rygg.
cyklade hem i stormen och regnet.
öppnade elräkning på 1987:-
är det lönt att leva?
(jaaa!)
har mina kate på mig idag. röda med svart spets. kattigt. och köpte klänningen. och parfymen är antagligen skapad enbart för mig. såå het.
nu verkar det inte finnas någonting kvar att göra annat än att ta ett bad, tvätta the god damn hår och eventuellt lägga ansiktsmask?
gud, det är så underbart att vara tjej!
hade också mina marcella idag, 10 cm i säkert sju timmar utan att svimma. ett steg på vägen mot fullfjädrad kvinna.
dvs, kock i köket, värdinna i vardagsrummet och en hora i alla andra.
yesss.
23.15
föll i rulltrappan när jag köpt min lunch också. kommer få ett blåmärke stort som en tennisboll. bringing sexy back.
appropå det förstår jag inte riktigt varför jag gjort det till en vana att sminka mig naken i fönstret. (det är förstås för att följden blir så, men ändå. kimono?)
(idag var odelay tillbaks. long time no see beck tänkte jag.)
he took from you everything he could steal. how does it feel?
kan för fan inte sova.
kommer se ut som ett cpsär imorgon istället för katten jag vill känna mig som.
och vad fan ska jag ha på mig på den jävla acnekvällen?
ska jag helt strunta i att sova och gå direkt till jobbet klockan åtta och sedan till acnegrejen och sen till metro och sen till jeriko? är det en bra plan eller vadå? sen kanske någon kan bära hem mig till mig så att jag åtminstonde får sova då innan jag ska jobba på lördag?!
eller så får jag ett sms som makes my day och så orkar man allt plus ännu mer, om det nu skulle behövas.
(min hud är så mjuk. det är helt sjukt.)
plus att det är så satans kallt i min igloo till lägenhet. om det inte blir varmare kommer hårväxten bara explodera och det skulle vara så genant att jag blir illa berörd av blotta tanken. stackars anorektiker.
mår fortfarande så fruktansvärt illa. kanske är det därför jag inte kan sova, för att min matsmältning arbetar febrilt med att bryta ner det veritabla berg av mat jag tryckt i mig?
då kan man ju säga att jag had it coming. konsekvensont. konsekvensväska. konsekvenshjärtsmärta. hahahahahhahah. ahhh.......
snart kommer min amaryllis att blomma. tre veckor försent. det blev mest bara en lång stång.
åh det är så stressande. att vilja men inte kunna. kanske ska prova ut min outfit nu.
eller kräkas.
nu mindes jag den gången jag kräktes äpple ur näsan. festligt!!
ingrid kallar mig för kim sulucki. motorcykelkillen i geniserien tre kronor. knappast smickrande, men vad kan man göra?
och sara som har fallit för en fransk dj. lyckat. nu måste hon ha en klänning som påminner honom om vad han går miste om när han ligger med andra tjejer.
längst ner på listan över vad vi vill ha kom vi överens om är det vi borde ha. men så är det väl jämt och ständigt och för alltid. tills man blir gammal och förstår bättre och har köpt ett så fint hus att man vägrar flytta.
oh la la. dramatiken. som om man skapade den själv. för att det inte finns något roligare att ta sig för. jag känner mig lite som en idiot. det kan ju både vara sött och kul förstås, men också ganska påfrestande. eller så är det inte det? ring mig!
kanske ska jag läsa gisele's kapitel om hur man blir snygg på bild?! det har jag alltid velat veta.
02.45
älskar att jag ska gå upp om fem timmar och jobba i trehundratusentals år.
hora!!!
ska köpa ett sånt där himla vibrationsträningskort och skaka mig i form. ta kommando.
en tom aluminiumburk ligger och skrammlar i blåsten ute på gatan.
min hud är verkligen helt vansinnigt len. kan man inte sova kan man ju lika gärna smeka sig själv i ansiktet. om bara den jävla burken kunde ligga still så skulle jag lägga mig på min päls och då skulle allt bli bra.
jag menar, kom igen, det är min satans födelsedag. gör mig till viljes, tack söta!
