in my way I've been true, I've lived just for you.

vi åkte till chevreloup igen.
vadade genom knähögt gräs.
jag har inte ord för att beskriva den här platsen, en gigantisk, naturlig park?
en välvårdad, magisk skog?
och jag ritade honom när han sov och jag har bestämt mig för att rita mer.
för att ta tag i mig själv.
för att göra sådant som det är meningen att jag ska göra.
istället för att vänta på ett startskott som aldrig kommer.
på blixtar från himmeln och allt det där.
live a little, skulle man kanske kunna säga.
och värmen sitter fortfarande i mitt skinn och imorgon åker vi till vannes. äntligen.
jag tror att jag är lycklig.
att jag krupit tillbaks in innanför huden, att jag har fötterna neråt och huvudet kallt.
han har visat mig gamla bilder och det känns som om rötterna växer sig djupare.
att vi förankrar oss i varandra.
jag älskar ju honom.
och jag har väl aldrig velat bo på easy street. egentligen.