they sentenced me to twenty years of boredom.

självgodheten och självhatet överlappar idag varandra.
jag förvillade mig in på triangeln i ett viktigt ärende men flydde hals över huvud efter att ha blivit eyed av pojkvännen till en musliknande kvinna, bedjandes ihållande string i ljusblå spets.
phu-lease ville jag säga, men jag sprang istället.
för mycket desperation för en och samma byggnad, krossade drömmar och förhoppningar, one too many kompromisser med sådant man inte ska behöva tulla på.
idag har jag zilch gemensamt med restan av världen, mänskligheten, bär min omsorgsfullt odlade snobb som en sköld.