idle little hands.

jag haller pa och tvättar min gra kashmirtröja i maskinen och ber samtidigt till gud att den inte ska krympa.
vad jag skulle angra mig da.
vad jag skulle förbanna mig själv och min fuck that attityd och bara vilja turn back time och sta med böjd rygg över handfatet som en annan housewife.
ibland blir jag trött pa min destruktiva nicke nyfikenhet. alltsa skitdum nyfikenhet pa farliga daliga saker.
slicka pa lyktstolpar och hoppas pa det bästa och sen ha skinnfladd tunga i tva veckor och angra skiten ur sig och läspa som ett cp.
ljuga och hoppas att ingen kommer pa sanningen, ofta om helt irrelevanta saker som ingen bryr sig om men som skulle tvinga mig stanna hemma i tva ar om det kröp fram som en lögn.
bara för att jag tror att jag har mitt pa det torra.
bara för att skratta faran rätt i ansiktet.
bara för nöjet att slingra sig ur en jävligt jobbig sits innan allting gar at helvete.
och för att ibland fa aka dit.
en näsbränna kan ibland vara ganska behagligt.
man känner att man lever etc.
att ligga är ocksa härligt.
det är ungefär vad alla mina tankar leder mig tillbaks till.
speciellt när det är meningen att jag ska sova.
har bestämt mig för att klippa mig, ett litet steg för mänskligheten men ett ganska avgörande för mig.

- tröjan krympte inte och jag menar ju det, kommer allltid ut on top.