I've lost direction and I'm past my peak.

fikade i två omgångar och promenerade tvärs genom stan, upp och ner och sedan tillbaks igen.
letade halvhjärtat present men vilken hopplös situation jag försatt mig i, han är ju så picky.
och försökte komma med insiktsfulla råd och remarks för att leda en god väns liv tillbaks på rätt bana - den mot ett bestämt mål och en god utbildning och att get back in touch with ones dreams. ambition, vilja.
klassiskt case av blind leder blind. åt en vansinnigt god apelsin. vansinnigt!
och jag saknar så att bröstet brinner och lemmarna känns domnade, saknar som syrebrist, huvudet blir sticksigt och vita prickar dansar för ögonen, så jag ringde honom och så satt jag under min vinterjacka på terassen och sög i mig hans röst i mörkret och försökte hålla rösten stadig.
det känns hopplöst, tillochmed om man räknar optimistiskt är det två dagar kvar och jag är så trött på det här nu.
och hur kunde jag vara så smaklös, så skamlös, att jag klämde in skämtet om plånboken, men nu får det stå kvar där och skämmas.
mitt huvud väger två ton.