I didn't mean to hurt you, you shouldn't take it so personal.

det var osanning, först rökte jag en tredjedel, sedan en tredjedel till.
armarna slutade tillhöra min kropp, huvudet någonstans i taket.
såg control, igen.
och första gången tyckte jag att han var så snygg, sam, nu ser jag bara hans mjuka kropp. mjuk, liksom.
jag har slutat äta igen.
och lyssnade på stegen i trappan, nyckelrassel, i två timmar innan han kom precis när jag lagt mig, last lonesome night spellistan i ipoden, kudden i ett ensamt, krampaktigt halvgrepp.
bara je ne sais pas för mig och mina tunga, tunga frågor.
vill du ens ha en flickvän?
och jag sov inte, lyssnade på hans sömn, blev lycklig när han rullade nära mig. slumrade till, drömde att jag och pete doherty var ihop, sedan tillbaks till massakrerna.
och tillochmed jag inser ju att det tar för mycket energi att leva såhär, att jag inte kan spendera min tid oroandes när det finns så mycket annat jag borde göra.
men jag vill ju inte, räknas inte det?