9.5.08

never once gave it away for free.

igår på centre culturel sudois hittade jag ett tomt paket med geishakulor på handfatet på toaletten.
tanken svindlar - att det mitt bland oss går människor som tränar fittmusklerna. kanske medans vi pratar.
alla hemligheter vi bär på liksom.
allt som inte syns. som vi inte vet. kan ana.
och också det roliga i att någon köpt dem och sedan bara inte kunnat hålla sig tills hon kom hem, utan var tvungen att stoppa in dem under fikapausen. knip knip.

Inga kommentarer: