it'll be alright and oh, ever so nice.

whatever makes her happy and whatever makes it alright.
mina fingrar har en ohälsosam blå nyans (men mina kinder är rosiga!) och where is my head at?
det enda jag tänker är vin rouge ou un campari jus d'orange och att rusa som en tjur rakt in i nästa.
the taste of gasoline, as similar as you can get to the shape of a cigarette, att jämna camilles ansikte med marken.
att smälta camilles ansikte på en stekhäll för hamburgare.
att skicka camille så långt bort som möjligt, men som en gummiboll kommer jag tillbaks till dig skrattar camille rätt i ansiktet och jag har travis monologer i badrumsspegeln där jag berättar för henne vad jag vill göra med henne innan jag gör det.
och så ler jag utan att det syns i ögonen och tyra sliter sitt hår men vad gör väl det, jag vill bara vara leathal.
jag behöver någonting annat att fokusera på men det enda som dyker upp i (van)sinnet är trippen till cuzion och blotta skymten av den resan får min kropp att göra uppror på alla tänkbara sätt - strama läppar, bankande hjärta, darrande händer, järnsmak i munnen, yrsel etc. have a pick.
gud, jag är så trött på besväret som kommer med att leva.
en så vansinnigt tröttsam bieffekt.
och så svår att bortse från, när du väl börjat lägga dem på minnet. besvären. och därefter tröttsamheten.
och någonstans därimellan kommer funderingarna om det ska vara såhär och är det värt det men vad är alternativen och man början på någonslags imaginär för och emot lista lista men kommer ingenstans.
men vi åkte alltså till landet.
och jag tänker aldrig göra om det.
och mitt inombords morrar såfort inboxen plingar till, såfort ett ackord låter ens i närheten av någonting camille skulle kunnat frammana med sina korvfingrar.
och sedan, när det gått så ett tag, när jag måste hämta andan, återhämta mig, slås jag av känslan - vad gör jag? varför är jag arg? och allt ter sig drömlikt men det finns ingen återvändo längre och den enda vägen är framåt - harder, faster, deeper.
mer oresonligt hat!
fler sarkastiska kommentarer och bitsk tvetydighet!
för alternativet är ju att det inte är camilles fel.
att det inte är henne jag är arg på.